Haha klantigheten själv. Jag skulle bära en hel trave med grejer upp till lägenheten nyss. Det var sex tallrikar en form och en plåt,  just när jag själv tycker att jag har fått kontroll över det hela så ringer mobilen. Jag fick något sorts storhetsvansinne och trodde att jag skulle klara av att svara sammtidigt som jag bär på alla grejerna. Gissa vad som hände, plåten och formen fick egna liv och skjutsade iväg åt helt olika håll, jag hann precis sätta mig ner på marken för att rädda mina tallrikar. Till råga på allt står en av grannarna och småskrattar på håll. Klantigt!

Idag tog jag en promenad i det vackra vädret, den blev dock lite för lång jag vart riktigt less där i slutet. Sen var även Linnea förbi med lilla hunden och den är så söt. En sådan där liten rackare skulle man haft sig. Förresten så måste jag ju berätta om min skumma granne som har ringt på tre gånger idag och söker någon person, men jag har fortfarande inte fattat om det är en unge eller hennes unge, konstigt det där.