Idag ringde min chef och väkte mig vid halvtiotiden, viket var bra eftersom jag ändå tänkt stiga upp nio men slagit av väckarklockan när jag halvsov. Jag börjar känna mig vuxen, han ringde för att säga att jag skulle på möte på torsdag. Några vuxenpoäng där i alla fall.

Planen för dagen var att hjälpa Martin att sätta upp några lister i hallen. Vi har börjat men gav upp ganska snabbt. Jag förstår inte varför sådana saker alltid ska jävlas. Tänk om det kunde bli rätt på en gång och allting bara gick på räls. Fast det är ju sant, livet skulle inte vara lika spännande utan utmaningar.